Nisse Simonsson, kirurg från Östersund, har myntat begreppet ”The brain is the boss”, det vill säga att det är Hjärnan som är Chefen. Han menar att vår hjärna är likadan i dag som för 50.000 år sedan.
Vi är här för att äta, överleva och para oss! Och för att vi inte ska tro att vi är något, så påpekar Simonsson att 98,9 procent av våra gener är identiska med schimpansens. Människan har levt som jägare och samlare på savannen 99,8 procent av den tid som vi funnits på jorden. Därför menar han, går dagens levnadssätt mot människans blueprint.
Att hjärnan nu är densamma som när vi var jägare innebär bland annat att vi är skapta för att möta fysiska hot. Men hjärnan kan inte alltid skilja på inbillade eller verkliga hot. Därför ska vi akta oss för att säga åt oss själva att vi inte duger. Likaså bör vi undvika att se otäcka filmer – det får konsekvenser. Det har visat sig att de som ser många otäcka filmer oftare drabbas av depression. Vi bör också se upp med att alltför ofta utsätta oss för negativa, obehagliga nyheter. Om man är sårbar så far man till slut illa av att se krigsoffer från bomber i Bagdad – det går emot det som är hjärnans främsta funktion – att bevara vår hälsa.
Nisse Simonsson menar att våra hjärnor är könspräglade redan i fosterstadiet. Kvinnor har exempelvis egenskaper som gör att de läser och talar tidigare än män, de har bättre finmotorik, kan läsa känslor bättre, har 3 procent bättre resultat i IQ-tester, är relationsorienterade, vill nå konsensus (har inte samma behov av att vinna) och har två talcentrum i hjärnan medan mannen faktiskt bara har ett.
Men om kvinnorna ligger högre på IQ-kurvan så finns männen oftare i extremvärdena. Det finns både fler genier och idioter bland männen. Andra egenskaper som hör männen till är att de är bättre på kartläsning, gör en sak i taget, vill vinna, inte är känsloläsare men actionbenägna.
Att kvinnor anses ha bättre simultanförmåga så att flera saker kan utföras samtidigt har sin alldeles naturliga förklaring: bryggan mellan höger och vänster hjärnhalva är starkare hos kvinnor.
Alla människor är intelligenta, frågan är bara hur. Det finns en lång rad olika intelligenser; verbal, logisk, visuell, musikalisk och så vidare. Frågan ”hur smart är du?” ska aldrig ställas – istället gäller frågan ”hur är du smart?”.
Enligt Nisse Simonsson ser det ut så här:
Höger hjärnhalva: kreativ, syntes, intuitiv, bilder, tidsobunden, rytm, fantasi, humor, helheter, ordlöst.
Vänster hjärnhalva: verbal, tidsbunden, läsa, skriva, räkna, logik, detaljer, analys, struktur – kort sagt ordning och reda.
Centralt för hur hjärnan utvecklas är graden av intellektuell stimulans när man är barn. Vi är som mest läraktiga mellan 2 och 10 års ålder. Det håller dock inte som ursäkt för att sluta lära. Hjärnan kan och ska övas hela livet. Det gäller att ha en god marginal till demensgränsen. Läs, spela schack, lös korsord, lär språk – stäng av Farmen på TV.
Det viktigaste i dag är att lära sig lära. Använd alla sinnen när du lär in; exempelvis kan du dofta på kaffe, använda en viss penna, ha en särskild sorts musik på så får inlärningen användbara associationer och du minns lättare.
Minnet har tre stadier.
Först det sensoriska minnet som bara varar någon sekund. Därefter kommer korttidsminnet. Det är öppet i 18 sekunder och klarar maximalt sju saker samtidigt. Korttidsminnet är extremt känsligt för störningar. För att transport från kort- till långtidsminnet som är tredje stadiet ska ske, krävs något särskilt. Bäst fungerar det om ”när, var, hur” information kombineras med känslointryck. Då samverkas hippocampus och amygdala. Viktighet och stark känsla kombineras, som till exempel allt vi minns från tillfällena då John F. Kennedy och Olof Palme mördades, liksom i senare tid Anna Lindh.
Om man vill bevara ett till sin grad mer medelmåttligt minne en viss tid, är annars repetition nyckelordet. Repetition är all kunskaps moder. Man kan ta till olika knep för att stärka minnet, som till exempel kombinera med situation, miljö, doft och sinnesstämning.
Att vi glömmer saker har flera olika skäl; dålig inkodning, tidens tand, konkurrens av likvärdig information i samband med inkodningen, upphämtningsfel och medveten, förträngande glömska.
Det mesta som vi lär oss, lär vi in omedvetet. Det medvetna är bara toppen på isberget.
Det är alldeles sant att barn gör som föräldrarna gör, inte som de säger. Som vuxna är vi oftast fullt kapabla att se konsekvenserna av vårt eget handlande. Däremot är vi kanske inte alltid så införstådda med att våra egna tankar också får konsekvenser. Attityden styr vårt liv. Om Kajsa Bergqvist sprang mot ribban med tanken – nu river jag – då skulle hon knappast lyckas.
Nisse Simonsson berättar om en surkart till kollega. En gång frågade Nisse om han inte för en gångs skull kunde le mot personalen en enda morgon: till svar fick han ”Här har jag jobbat i 20 år och inte en jäkel har gett mig ett leende.”
Livet är som en spegel och vi skapar vår värld genom vårt eget beteende.
Nisses råd är att öva hjärnan i att tänka på nytt sätt, det går att ändra en negativ attityd till en positiv. Tanken försätter berg och här avgörs faktiskt vår hälsa.
Ta vara på dina 3,5 miljoner hjärtslag och 30.000 dagar på jorden, hälsar Nisse Simonsson.
Text: Ulrika Bremberg
Redigering: Ingemo Bonnier
https://www.foucentrum.cfl.soderhamn.se
https://www.cfl.soderhamn.se
