av Inger Söderholm
Fr.v Åsa Lindhagen, Jämstäldhetsminister, Daniel Hertzberg, Karin Schenck-Gustafson, Mona Ahmed, Mirjam Ljunggren
Vi samlar in medel till forskning på kvinnohjärtat, medel som blir till stipendier från Insamlingsstiftelsen Kvinnor och Hälsa, avsedda för forskning inom hjärt- kärlsjukdomar. Stipendierna som delas ut under högtidliga former på Oscarsteatern i Stockholm.
I år, när det är 15 år sedan kampanjen Women in Red startade, har inte mindre än ca 40 Kvinnor och hälsa stipendiater kunnat fortsätta med sin forskning till glädje för alla oss kvinnor. I år har ytterligare fyra stipendiater utsetts, här nedan kan du läsa mer om deras projekt. Kunskap är makt!
HELENA NORBERG, Doktorand, Farmacie magister.
Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, Umeå Universitet, får stipendium för sin forskning om en ny metod för introduktion av en behandling med ett nytt hjärtsviktsläkemedel som modell.
Hur säkerställer vi jämlik behandling av hjärtsvikt?
Idag studeras läkemedel oftast på en yngre, manlig population. Kvinnor som får hjärtsvikt är ofta äldre och inkluderas därför inte i kliniska studier i tillräcklig omfattning. Kvinnor har oftare än män också en annan typ av hjärtsvikt än den vanliga, dvs med normal funktion av vänsterkammare. Ojämlikhet i behandling sker på grund av kön, ålder, vårdgivare och region. När det gäller nya läkemedel för kroniskt sjuka patienter, kan det ta flera år innan man sätter in rätt behandling. Hjärtsvikt är en sjukdom med hög dödlighet där hälften dör inom fem år, därför är det viktigt att patienterna snabbt får rätt behandling.
Helena Norbergs forskning vänder alltså på tankesättet att vården ska vänta på att patienterna kommer till läkaren för ny behandling. Hennes forskning har tagit fram en metod för att utifrån journaldata systematiskt identifiera och kalla kroniskt sjuka patienter med behov av ny behandling.
– På detta sätt kan vi höja kvaliteten och undvika diskriminering utifrån kön och ålder eftersom patienterna identifieras med hjälp av objektiva kriterier, säger Helena Norberg. Vi ser också att metoden skulle kunna användas för andra behandlingar. Till exempel vid benskörhet som är vanligast bland äldre kvinnor och där många fortfarande inte får den behandling de egentligen skulle behöva, säger Helena Norberg.
DANIEL HERTZBERG, Med. dr, ST läkare anestesi, Karolinska Universitetssjukhuset
Är akut njurskada hos patienter som genomgått kranskärlskirurg farligare hos kvinnor?
Akut njurskada, även kallat akut njursvikt, är vanligt förekommande hos kritiskt sjuka patienter. Det är kopplat till en ökad dödlighet på kort och lång sikt och innebär en ökad risk för allvarliga komplikationer, såsom hjärtsvikt och dialysbehov i samband med hjärtkirurgi.
Definitionen av akut njurskada är en akut ökning av kreatinin-koncentration i blodet.
I en tidigare studie på hjärtkirurgiska patienter påvisades att en stegring av kreatinin hos kvinnor eventuellt kan vara farligare hos kvinnor än hos män.
Denna studie ska studera dels skillnader mellan kvinnor och män med akut njurskada relaterat till dödlighet och komplikationer.
Studien ska även försöka finna en bra definition av akut njurskada anpassad för kvinnor som motsvarar den risk som kan ses hos männen. Forskningsstudien genomförs på patienter som genomgått kranskärlskirurgi mellan åren 2003-2013 i Sverige. Patienterna inkluderas från det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART.
MIRJAM LJUNGGREN, Dr.med.vet. ST-läkare lungmedicin, Akademiska Sjukhuset, Uppsala får stipendium för sitt projekt om könsskillnader i kopplingen mellan olika mått på andningsstörningar under sömn och kardiovaskulär sjukdom.
Så här säger Mirjam om sin studie:
Sömnapné kan ha stor effekt på hjärt- kärlsjukdom hos kvinnor
Sömnapné betraktades länge som en sjukdom som framför allt drabbar män.
Men idag vet vi att det i allra högsta grad drabbar också kvinnor. Sömnapné orsakar sömnighet och trötthet på dagen och allt fler studier visar att sömnapné också är en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom.
Sambandet mellan sömnapné och kardiovaskulär sjukdom är sämre kartlagt hos kvinnor än hos män. Kvinnor är underrepresenterade och ibland till och med exkluderade i många studier.
Mycket lite kunskap finns om vilka skador som andningsstörningar under sömnen ger upphov till. Vi vet heller inte vilket mått av andningsstörningar som bäst speglar risken för hjärt- kärlsjukdom. I tidigare studier har vi sett samband mellan svår sömnapné under REM-sömn och tecken på atheroskleros (åderförkalkning) samt minskade nivåer av anti-inflammatoriska proteiner hos kvinnor.
Mirjam ska studera eventuella könsskillnader i kopplingen mellan olika mått på andningsstörningar under sömnen och kardiovaskulär sjukdom. Fyrahundra kvinnor och fyrahundra män kommer att undersökas med ultraljud av halspulsådrorna och genomgå nattlig sömn- och andningsregistrering. Åderförkalkningsförändringar i halspulsådrorna kan spegla kranskärlssjukdom.
MONA AHMED, Med.Dr., Filosofie Dr., ST läkare i kardiologi, KS, KI
Hjärtinfarkt bland kvinnor med åderförkalkning kan förebyggas
Hjärt- kärlsjukdomar är bland de dödligaste sjukdomarna i världen. En av de viktigaste bakomliggande orsakerna till hjärt- kärlsjukdomar är åderförkalkning. Vid åderförkalkning har fett samlats på insidan av blodkärlens väggar som blir inflammerade, och så kallade plack byggs upp. Med åldern blir väggarna i blodkärlen allt stelare, och placken riskerar att brista vilket kan leda till blodpropp och hjärt- och kärlsjukdomar.
Många kvinnor drabbas av hjärtinfarkt trots att stora framsteg gjorts med behandling och modern avbildningsteknik. Symptomen skiljer sig ofta bland kvinnor och män, där kvinnor kan ha mer diffusa symptom. Med ökad kunskap om placket i våra kranskärl kan vi bättre bedöma risken att drabbas av en hjärtinfarkt och rädda liv. De allra farligaste placken består förmodligen av mycket fett omslutet av ett tunt bindvävslager som är instabilt och kan brista. För att minska antalet fall av hjärtinfarkt är det viktigt att kunna bedöma risken att drabbas av en framtida hjärtinfarkt.
Monas Ahmeds forskning syftar till att förbättra riskstratifieringen av enskilda s.k icke obstruktiva vulnerabla (instabila) kranskärlsplack med invasiva och non-invasiva avbildningsmetoder. Genom att hitta bättre prognostiska markörer med hjälp av avbildningstekniker är förhoppningen att kunna identifiera riskpatienter innan de drabbas av en hjärtinfarkt. Målet är att kunna rädda liv och ge rätt typ av behandling i tid innan infarkten inträffar och skadar hjärtat.
Mona Ahmed kommer att bedriva forskningsprojektet på Harvard Medical School i Boston med forskare som är världsledande inom området. Forskningen kommer att studeras på en grupp patienter som följts över tid. Hennes forskning kommer också bedrivas från Karolinska Institutet.
